Möten som ger effekt

Lämna en kommentar

Det har på senare tid blivit vanligare och mer accepterat att använda webbfilm som en del i företagens marknadsföring . Ett sådant exempel ser ni i filmen om ”Fokus på kundmöten leder till merförsäljning”

 

Det råder ingen tvekan om att företag i dag kan spara mycket pengar och samtidigt utbilda och informera om sina produkter eller verksamheter till kunder och egen personal med en kostnadseffektivitet som inte var möjlig för bara några år sedan.

Komplettera och se möjligheter i morgondagens marknadsföring som sker både lokalt och globalt med via social media såväl som traditionella kanaler .

Webbfilm är och kommer att förbli ett smart sätt att sprida och dela information i framtiden.

 

Annonser

Marknadsplanering är en grundläggande framgångsfaktor

Lämna en kommentar

Det är sedan länge känt att marknadsplanering är en grundläggande faktor för ett framgångsrikt marknadsarbete. Men det är inte alltid så lätt att förstå sammanhang och vad de olika delarna fogas samman .Att det inte är så enkelt har med tydlighet framkommit i mina olika utbildningar där marknadsföring ligger i fokus. Mot den bakgrunden har jag tagit fram ett enkelt hjälpmedel ,lathund,som ger en övergripande bild av planeringsprocessen. Du kan klicka på länken nedan och enkelt komma in i hur du lätt skapar en övergripande och enkel plan .

Marknadsplanen och dess struktur

 

Tänk om det gick att minska konflikter på jobbet?

Lämna en kommentar

Nu har alla som vill möjlighet att på ett effektivt och säkert sätt  öka sin självinsikt och därmed minska risken för onödiga och energikrävande konflikter.

Med hjälp av ett webbaserat test får man tillgång till tester som tidigare endast var öppet för rekryteringsföretag och HR personal.

Totala testpaket innefattar sammantaget 17 faktorer. Samtliga har visat sig ha koppling till arbetslivet genom internationell och aktuell forskning.

Testen är har indelat i fyra olika kategorier.

Den första kategorin kallas”Inställning till Arbetet”. Den innehåller fyra separata faktorer (deltest):

Arbetstillfredsställelse mäter hur nöjd och tillfreds man är med nuvarande yrke, arbetssituation eller arbetskamrater.  En omfattande genomgång av begreppet har bland annat gjorts i en doktorsavhandling år 2001 vid Handelshögskolan i Stockholm (Christina Björklund. Work Motivation – Studies of its Determinants and Outcomes). Denna faktor är ingen optimal prognosfaktor vid externt urval men viktigt i internt utvecklingsarbete.

Arbetsmotivation har att göra med hur hårt man är villig att arbeta oberoende av den belöning man får. I den internationella litteraturen benämns denna aspekt som Internal Motivation eller Need for Achievement. Denna faktor har under lång tid utforskats grundligt i arbetspsykologisk forskning (t ex V. H. Vroom, 1964, Work and motivation eller Zuckerman, M., Porac, J., Lathin, D., Smith, R., & Deci, E., L., 1978, On the importance of self determination for intrinsically motivated behavior). Den har visat sig vara en viktig framgångsfaktor i nästa alla arbeten.

Statusmotivation kan sägas ingå under begreppet External Motivation. Här är det inte arbetet i sig som motiverar personen utan snarare de konsekvenser som arbetet kan leda till i form av yttre belöningar, t ex hög inkomst och status. Det finns ett hundratal forskningsrapporter om detta begrepp (se t ex G P Latham & C C. Pinder, 2005, Work motivation theory and the research at the dawn of the 21st century, Annual Review of Psychology). Personer med hög statusmotivation är alltså motiverade av sådana yttre drivkrafter snarare än av inre arbetsmotivation (se ovan).

Självskattad arbetsprestation handlar om hur man själv upplever och bedömer sin arbetsprestation i förhållande till andra. Denna aspekt har utforskats av Motowidlo (se t ex Motowidlo, S.,J., Borman, W., C., & Schmit, M., J., 1997. A theory of individual differences in task and contextual performance samt Motowidlo & Beier, 2010). Faktorn har i vår egen forskning visat sig ha betydelse för arbetsframgång inom vissa yrken.

Den andra kategorin av faktorer är  ”Personlighet – Big Five”. Inom personlighetspsykologin har man genom omfattande forskning visat att normalpersonligheten kan beskrivas med fem övergripande faktorer som också har visat sig vara oberoende av kultur. Den benämns också som femfaktorteorin för personlighet. Alla moderna personlighetstest i världen innehåller dessa fem faktorer (men ibland med andra namn): Utåtriktad (Extravert), Självständig (Open-minded), Socialt smidig (Agreeable), Målmedveten (Conscientious) och Emotionellt Stabil. Det internationellt mest använda testet idag inom denna familj är NEO-PI-R (P. T. Costa & R. R. McCrae, 1992). Generellt sett har Målmedvetenhet visat sig vara den viktigaste framgångsfaktorn i arbetslivet oavsett yrke och bransch. I vissa yrken eller branscher kan också andra faktorer inom Big Five ha hög prognosförmåga för arbetsframgång.

Den tredje kategorin är  ”Personlighet och Värderingar”. Den innehåller fyra faktorer. Dessa faller inte in direkt inom Big Five, utan är smalare dimensioner än de som ingår i Big Five när det gäller arbetslivet. Det finns numera en kritik mot att Big Five-faktorerna är för allmänna och mångfacetterade i sin definition. Faktorerna i denna kategori är också tydligare inriktade på kraven i dagens arbetsliv.

Motståndskraft är en faktor som fokuserar på individens tolerans för kritik, misslyckande och stress (se Lazarus, R. S., & Folkman, S. 1984. Stress, appraisal and coping. New York: Springer.) Denna faktor är viktig att ha för att kunna prestera väl i arbeten där man ofta kan drabbas av stress. Bland annat för säljare har detta visat sig vara en viktig framgångsfaktor (se t ex Brown, S., P., Cron, W., L., & John W., Slocum, J. 1997).

Självansvar bygger teoretiskt på begreppet locus of contol, myntat av Julian Rotter redan 1954 och sedan utvecklad under ca 50 år (t ex Rotter, J. B., 1990, Internal versus external control of reinforcement: A case history of a variable. American Psychologist). Med intern kontroll menas att personen lägger såväl framgång som misslyckande till sig själv medan extern kontroll innebär att framgångar och misslyckanden skylls på omgivande faktorer. Det kan allmänt sägas vara bra att ha ett högt självansvar (dvs hög intern kontroll) för framgång i arbetslivet.

Självförtroende är den grundläggande uppfattningen att tro på sig själv och sin förmåga. Troligen är det en mer situationsbunden faktor, men har varit föremål för omfattande forskning sedan början av 2000-talet (se t ex Heatherton, T., F., Wyland, C., L., & Lopez, S., J., 2003, samt Bandura, A., & Locke, E., A., 2009). Mycket tyder på att upplevelsen av den egna förmågan är en viktig framgångsfaktor i dagens arbetsliv.

Jämlikhetsorientering fokuserar individens attityder och värderingar inför medmänniskor, chefer eller arbetskamrater. En del ser relationen mellan människor och grupper som jämlika medan andra ser relationerna ur ett hierarkiskt perspektiv, som över- eller underordnade. I vårt test baseras jämlikhetsorienteringen på en nyligen framförd teori, social dominance theory (Sidanius & Pratto, 2001), och ett instrument för att mäta jämlikhetsorientering (social dominance orientation; Pratto, Sidanius, Stallworth & Malle, 1994).

Den fjärde kategorin innehåller fyra deltest som mäter olika aspekter av prestation (under tidspress).

Emotionell förmåga eller EQ är ett begrepp som dykt upp relativt sent i den arbetspsykologiska forskningen. Förmågan har med emotionell lyhördhet att göra och behandlar bland annat hur väl man kan avläsa känslor hos andra. EQ är ett mått på en persons förmåga när det gäller att kunna handskas med egna och andras känslor, ha relationer, motivera sig själv och vara empatisk. Benämns även som social kompetens/social intelligens. EQ kan mätas på två principiellt olika sätt; som ett självskattat personlighetstest eller som ett prestationstest. Vi mäter enbart EQ som ett prestationstest eftersom självskattad emotionell förmåga visat sig vara relaterat till våra övriga personlighetsfaktorer och gav ingen ny information. Sambandet mellan självskattad och presterad EQ visade sig vara runt 0. Vi använder oss av ett antal ansiktsbilder där fyra olika personer visar upp olika emotioner och man skall ange för varje bild vilken av 8 olika emotioner som bilden visar. Även internationellt verkar forskning tyda på att prestationsbaserad testning av EQ är ett bättre prognosverktyg för framgång i arbetslivet (se t ex Mayer, J., D., Caruso, D., R., & Salovey, P. 2000. Emotional intelligence meets traditional standards for an intelligence. Sjöberg, L., & Littorin, P. 2005. Emotional Intelligence, Personality and Sales Performance. In K. B.S Kumar (Ed), Emotional Intelligence. Research insights (pp 126-142). Hyderabad, India: ICFAI University Press.)

Kreativitet kan definieras som uppslagsrikedom, dvs förmåga att generera nya uppslag eller idéer. Till skillnad från traditionella begåvningstest har det mer att göra med divergent tänkande än konvergent. Det finns en lång forskningstradition om kreativitet och på senare tid har begreppet återkommit i fokus (Sternberg, 1999; Kaufman & Sternberg, 2006). I Psykometrika mäts kreativitet med fyra deltest, två där man ska hitta på så många användningssätt som möjligt för ett föremål och två där man skall finns så många likheter som möjligt mellan två objekt. Summan av antalet genererade förslag i dessa test ger poängen i Kreativitet.

Verbal förmåga definieras som förmågan att förstå ord och ange dess betydelse. Indikerar hur effektivt och stringent en person kan använda sin verbala förmåga under tidspress.

Logisk förmåga definieras som förmågan att tänka och resonera på ett konsekvent och sammanhängande sätt under tidspress.

Dessa två faktorer är kanske de viktigaste begåvningsaspekterna i arbetslivet. Teoribildningen omkring begåvningsbegreppet är omfattande, sedan drygt 100 år tillbaka. Vi har baserat våra tre begåvningstest på Louis Thurstones teori om sju primära begåvningsfaktorer. Modern forskning stöder tanken att begåvning inte är en generell faktor, utan kan delas upp i flera oberoende begåvningsfaktorer. Dessa faktorer har visat sig ha en mycket stor prognostisk förmåga i många olika yrken.

Bygg dina kundrelationer med hjälp av Social Media

Lämna en kommentar

Med hjälp av dagens teknik och enkla hjälpmedel är det lätt att bygga kundrelationer och visa sin uppskattning som företag.

Vet du vem du anställer ?

Lämna en kommentar

Det har i många år varit naturligt att vid nyanställning eller utvecklingssamtal använda  någon form av självskattningstest.  De test som är mest använda av dagens rekryteringsföretag har sitt ursprung från Myers – Briggs kända mätinstrument. På grund av det allmänna intresset som i dag finns för snabba analyser finns det risk att denna metod blir allt för urvattnad och missbrukad.

Med dagens relativt höga utbildningsnivå är det vanligt att sökande till tjänster på mellanchefs eller till  tjänster för nyckelbefattningar konkurrerar med likartad utbildningsnivå eller fackkunskaper inom ett speciellt område. För att skapa möjlighet till någon form av urval som är  grundade på andra egenskaper än genomgången utbildning eller fackkunskap , är det naturligt att komplettera processen med någon form av test.  Valet blir då i många fall  självskattningstest .

I många fall kan detta vara tillräckligt för en anställning . Men när det gäller linje befattningar på ” mellanchefsnivå” eller nyckelbefattningar  som omfattar mer ansvar och som på ett påtagligt sätt kan påverka företaget eller organisationens utveckling ,krävs det en mer omfattande test. Ett test som kan ge en djupare återkoppling på kandidatens  egenskaper och hur dessa kan påverka företaget / organisationen i negativ riktning. Dagens forskning betonar att prestationstest oftast ger bättre prognos för framgång än självskattningstest.

Det är finns därför ett växande behov från rekryteringsföretag och personalorganisationer att komplettera med djupare analyser för att urskilja viktiga framgångs faktorer ,eller eventuella egenskaper som kan innebära ett framtida problem i stressade eller kritiska situationer. Ett sätt att minska risken för en ”felrekrytering” är att lägga ner tid på en mer avancerad testmetod . Kostnaden för en felrekrytering kan i många fall räknas i 100 000 tals kronor. En kostnad företaget kan undvika genom att välja rätt testmetod när man genomför en  anställning .

Affärsmannaskap – En grå Zon av tyckande och fakta!

Lämna en kommentar

Marknaden i ständig förändring.

Sedan början av 1900 talet har marknadsföring och försäljning genomgått en mycket stor omställning. Teknik utveckling och informationsvägarna är i dag globala och tillgängliga 24 timmar om dygnet 365 dagar per år.

Tidszoner och kulturella motsättningar tenderar att överbryggas med ökad tillgänglighet av information där budskap om produkter och tjänster flödar fritt.

Marknadens förändring har på ett påtagligt sätt påverkat företag och organisationers sätt att föra ut sina budskap.

Oavsett om det handlar om icke-kommersiella organisationers sätt att skapa ekonomiska möjligheter att hjälpa utsatta grupper i samhället eller företagens möjligheter att uppfylla aktieägarnas behov av höga utdelningar på sina investeringar av riskkapital. Den globala konkurrensen har nått ända ut till slutanvändaren. Konsumentmakt är ett faktum.

Utvecklingen av tjänster och produkter har blivit allt mer komplexa vilket medfört att fler personer är involverade i besluten om vilken vara eller tjänst som skall användas i företaget. Denna utveckling har även påverkat ”affärsmannaskapet” och vad en affärsman måste klara av för att vara framgångsrik.

Enligt nobelpristagaren Milton Friedman om den privata sektorns ansvar beskriver han den som

”The social responsibility of business is to increase its profits”. Artikeln presenterades 1970 . Är detta lika aktuellt i dag? Ja, grunden för företagsamhet är självfallet att tjäna pengar och vara lönsam. Företaget bör leverera ett överskott som garanterar överlevnad. För att göra detta måste kundernas behov tillfredställas med tjänster och varor som passar in i deras vardag.

Under -60 0ch -70 talet präglades vårt samhälle av stark tillväxt och staten var garanten för socialt ansvar. Detta var framför allt påtagligt i Norden och tillväxtländerna i Väst Europa. En medveten politisk inriktning och välutbildade tjänstemän var borgensmän för välfärdens utveckling och ett växande utbud av social service. Allt finansierat via skatter från företag och den yrkesarbetande parten av befolkningen.

Gränsdragningen mellan statens ansvar och företagens behov att tjäna pengar var klart markerad. Under dessa 40 år sedan Friedman fick Nobelpris har mycket förändrats. Främst blev detta uppmärksammat under -90 talets finanskris. Statens finanser räckte inte till att fortsatt expandera med utökad välfärd. Besparingsprogram sattes in för att klara av de minskade skatteintäkterna och galopperade utgifter för vår välfärd och medborgarnas sociala skyddsnät.

Hur påverkar samhällsutvecklingen kundernas attityd till företagens affärsmannaskap?

Samtidigt som samhället har gått från att staten skall vara 100 % ansvariga för välfärdens utförande. Till privatisering med hjälp av privata utförare. Ändras även kundernas syn på företagens ansvarstagande och sociala engagemang. När det politiska budskapet är att staten skall ta ansvar för vår välfärd på samma sätt som under de expansiva åren under -60 0ch -70 talet. Men med betydligt mindre resurser. Besparingar sker enligt ”osthyvelmodellen” vilket medför att alla delar i välfärden är kvar men med små eller ringa möjligheter att genomföra dem.

För att klara detta bjuder man nu in allt fler privata aktörer på en tidigare offentlig finansierad marknad. Alla har ännu inte hunnit med i denna sociala omställning. Plötsligt ställs krav på eget ansvar. En inte alltid självklar inställning eller åsikt.

Nuvarande förändring ställer stora krav på dagens företag vilka bland annat skall arbeta på omsorgs och välfärdsmarknaden. Framförallt gäller det hur man kommunicerar ut sitt budskap om verksamheten och att det är ok att ”tjäna pengar på välfärdssystemet”.

Denna progression har medfört att dagens företag (i Sverige) är allt mer aktiva och söker engagemang i samhällsfrågor och sociala åtagande. Åtagande som inte alltid har en direkt koppling till kärnverksamheten ”tjäna pengar åt aktieägarna”. I en allt högre grad märker man att företag på olika sätt marknadsför sitt sociala ansvar och åtagande som på lång sikt skall hjälpa till med en hållbar ekologisk och social utveckling.

När vi nu kan se en utveckling som på flera sätt lyfter fram företagens profil som ”engagerade i samhällsfrågor”. Ställer man sig frågan om den är lika väl förankrad i företagets affärskommunikation? Eller är det en PR handling som visas upp på företagens webbsidor för att marknaden förväntar sig detta?

Oavsett kommer kunderna att ställa sina förväntningar att leverantören lever upp till sina visioner samt ger samtliga anställda möjlighet att föra ut budskapet. Detta kan leda till att nya konsumentkrav ställs på dagens och morgondagens företag.

Intressanta frågeställningar är ” hur Affärsmannaskapet påverkas av dagens samhälls & marknadsutveckling ”.

– Hur tror Du marknadens aktörer(företag – kunder -fackliga organisationer) kommer att påverkas och utvecklas i framtiden?

– Kan bedömning av ”affärsmässigt uppträdande” förändras i takt med marknadens och samhällets utveckling fortskrider?

– Hur kommer synen på etik & moral frågor påverka kundernas inställning till sina leverantörer att påverkas och i så fall i vilken riktning?

– Varumärket är en av de mest betydelsefulla symbolerna för ett företag. Hur kan det påverkas positivt och negativt när marknaden/kundernas värderingar förändras?

– På vilket sätt kan företag arbeta med ”etisk revision” och varför det kan vara lönsamt för företaget.